Lisa Stenberg Svärling

På egen begäran (och självklart för att jag vill skriva om henne) Kommer här ett inlägg om Lisa, inte bloggägare nr2- lisa-fisa, utan Lisa (även känd som ss, men jag försöker sluta säga det, har nämligen snappat upp att det var en nazistisk rörelse....)

jag och Lisa lärde känna varrandra i sexan, och jag kommer faktiskt inte ihåg riktigt hur eller varför.
Man kan ju undra, eftersom jag var en liten blyg flicka som inte direkt öppnade munnen om hon inte behövde och Lisa var klassens pratkvarn.
Men, bekanta blev vi, och det första minnet jag har av Lisa är hennes röda vinterjacka i sexan (tror jag?) och när vi åkte tillsammans till STAN (skanstull) för första gången, och vi gick till möbelbutiken hennes pappa jobbade i och hämtade pengar för att äta på McDonalds. Jag måste säga att det är ganska typsikt oss två, McDonalds altså.

Tja, sedan har det bara rullat på, och Lisa är min skvaller-vän nummer ett, och även min mat-vän, förvånandsvärt få av mina kompisar har upptäckt matens fantasm. Utom jag och ss då.

Tyvärr har jag ingen bild på henne på den här datorn, men jag kan ju tala om att hon är väldigt söt.

Pussar moa

Ångestdag

Ida har jag haft en dag av absolut missnöjje.
Och som det ser ut i bloggen i mina inlägg fattar jag om ni tror att jag är depprimerad.
Men det är jag inte.
Oftast skrattar jag faktiskt, åt riktigt sjuka saker dessutom. som ingen skrattar åt. Möjligtvis Al haha.

Dagens najsaste:
Kate Nash- the nicest thing.

Dagens onajsaste:
Skolan. En kronisk gråhet lägger sig över mitt sinne varje gång jag öppnar dess dörrar.

Dagens vill-ha:
Kyssar i månljus.

/puss moe

En kärlekshistoria

Jag måste bara skriva om världens bästa film. jag har sett den hur många gånger som helst men jag blir ändå inte mätt på den.
Alla repliker, blickar, kläder, jag vet inte vad.
Kort sagt, har du inte sett den, se den!


image59

I nead to get away from this...

Okej, värden krymper, det är ett faktum.
Snart känns det som om Björkhage-Kärrtorp_hamarbyhöjden kommer svälja mig hel med alla sina smuts brun och gula hus, med leriga fotbollsplaner och fält och berg och annat...
Med sina människor (inte alla, bara the depressed ones) med sin jävla korvtjosk-
och jag bara Måste Komma Här Ifrån.
Det versta är att vägen ut är att plugga, plugga, plugga, bli rik och fly till flottare marker.
Fast där vill jag ju inte heller bo.
Fan vad jag är djup.
puss moa.

Gymnasiemässan

Å. Herre. Gud.
Vilket kaos, En hel årskull som ska välja gymnasium och lika många föräldrar som virrar omkring, ska hitta olika potensiella gymnasium, hålla i  femtio broshyrer samtidigt och lyckas ta sig fram bland alla andra, samtidigt som konstig musik från "scenen" ger ytterligare huvudvärk.
men men, detta var som tur var en engångsupplevelse och jag slipper gå dit igen.
men, jag träffade ändå på en bunt trevliga männiksor från konfan som jag inte sett på länge, det var naajs.
PuSs MoA


???

Jag fattar ingeting av datorer, det är bara att inse.
Jag är pinsamt lost, jag kan inte ens ladda ner limewhire, jag menar, det kan väl ALLA. Jag kan inte tillåta min brandvägg (för jag vet inte hur man går in på den) att ha msn messenger, så kort sagt har jag inte mycket på min dator. Plus att jag verkligen inte fattar hur man ska typ ladda över filerna från den gamla datorn till den nya- detta gör mig otroligt frusterar och trött.

Dessutom, för att göra allt värre, förebådar denna veckas trailer om Greys att Mer och McDreamy får massa problem. Dom har haft nog med problem, lämna dom ifred! Dom är ju The Couple, det får inte hända nåt dumt.
Förresten, vad är det för rykte om att det inte blir några fler Greys avsnitt för att det är typ strejk?!
Vad är det för skit liksom! Blä. hoppas det inte är sant, vad är ett liv utan greys liksom?
NADA! 

pussar moe  <3<3<3

JUL

Jag längtar ohejdligt efter julen. Ljusen, värmen, det röda och lussekatter (jag tror jag ska baka lusse-sniglar i år istället, mkt godare...) och sen alal julklappar! Både att ge och och få (fast mest få, jag är fortfarande ett barn)

Och snö! Massa snö, horder med snö som VÄLLER ner från himmlen.

Okey, det är ju två månader kvar, men, som en liten preewiew (och det stavas Ej så)


 Röda strumpor varje dag!
Då är det julfeeling, fast på liten nivå, inte så många ser ju ens strumpor liksom, men man VET att dom är där :P

Snö på flaska!
Ska jag spruta på mina mönster, dörrar, golv och tak, mera fejksnö till folket!

Storbak!
Jag ska ha ett massivt bak hemma hos mig, som MOI håller i, med lusse-sniglar, pepparkakor och lite knäck och sånt klet.

puss alla tomtar från tomtenissen moey


Audrey Hepburn.

Jag vet att jag absolut inte är den första. Jag är nämligen inte det minsta orginell, snarare är jag som alla andra som har sett hennes verk, utseende och uttryck.
JAg drömmer om att jag är henne, det är jag som bär upp en hel-svart outfit hur enkelt som helst. Har polokragar och fortfarande lyckas ha en snygg figur, har förkorta byxor och fortfarande ser elegant ut.
Har svinrygg till vardas och äter frukost framför en juvelerar-butik och får det att verka totaly normal.
Jag kan inte låta bli att låtsas lite. Bara för ett slag.


image54

Depp-dag


Detta är en jag-vet-inte-vad-jag-ska-göra-jag-pallar-inte-dag.

Jag pallar nämligen inte.
Ingenting.
JAg pallar att typ äta choklad och kolla på greys. Men nej, inte ens det, för då blir jag ett fetto som inte har nåt liv och det pallar jag verkligen INTE. 

Och eftersom ingen ändå läser så gör det ingenting om jag gnäller lite till.

Ett.
I don't have eny lovelife.
Jag drömde att jag var Pamela Anderson, och var ihop med Alex Karev i Greys, jag gick runt i en liten vit blus och horpants och han tyckte jag var jättesnygg. Så mycket kärlek har jag i mitt liv ungefär.

I'm not goning enywere.
Liksom, jag menar, inget händer. I denna håla. eller jo, saker händer, men jag orkar liksom inte bry mig, orkar inte ta tag i det. Jag vill bara sova.

Now you think I'm mental ill.
Efer detta inlägg framstår jag ganska deprimerad. Serriöst pratar med sina tekoppar som tio år deppig, det är sorgligt. Men sant.
PUSS MOE

Well...

Nu hae jag precis skrivid värsta deprimerade-surpuppe inlägget om att jag inte kunde någonting, allra minst skriva, och att Strindberg kunde dö och att miljön kunde DÖ och att jag faktiskt hatade att vara så sämst på allt.

Men sen råkade moatoa trycka på fel knapp och POFF så var det borta...fan vad konstigt (slår vad om att ingen annan utom jag har en sån knäpp knapp påp sin dator heller)

Men screw the sadness! Jag pallar inte vara sur, det suuger. men jag kan inte låta bli just nu. Det blir liksom så bara. I'm sorry.

Liksom, jag är så trött på...att vara den dåliga. Och nu menr jag inte att alal andra ska bli sämre bara för att jag ska bli nöjd, nej jag vill bara bli bättre.
Mina betyg sjunker, mitt IQ ligger nog inte på den nivå som jag egoistiskt nog alltid har trott att gjort, även om folk ofta börjar skratta när jag säger någon mindre smart så har jag aldrig kopplat det till dumhet. KORKAT.

Så om nu nån läser detta (undantag för sara, för jag vet ändå att du kommer säga nåt snällt :) ) SÅ PLEASE skriv typ
"jag kommer ihåg i trean då du faktiskt blev klar med hela matteboken först"
Okej, det stämde inte, jag tror det dessutom var i trean jag gjrode stora kryss i bläck på en massa sidor så att jag skulle slippa räkna dom...min fröken lärde mig då vad tipex var för nåt.

och jag kan inte ens skriva längre, fjaskot är nära.

PUSS
/MOA

ps. jag fattar inte vad tagga är, och jag hittar inte nån knapp...du får visa lisa (haha rim)
ds.

hej

Min vän moa är jätteduktig på webdesign.
Den här fina layouten var ytterst charmig, jag tycker vi  behåller den.

men det var inte blåsippor

birthdaaay is commin up yaaoh


MIn önskelista. Ocensurerad.


ETT
      ELLER    image43  FÖR ATT JAG ÄR KÄÄÄR (PUSS PÅ ER ERA SÖTA HAMSTRAR)


TVÅ

   jORDGUBBAR ÄR GOTT.



TRE


 EN TELEFON ÄR BRA ATT HA. OM MAN VILL RINGA ELLER SÅ.



pLUS:

1. silikontuttar
2. Lipgloss supermega ultra 3000
3. Stringisar.


/ mooa :* :* :*


HAHAHOHOHEHEHÖHÖ (dö)


HAHAHAHAHHA.
Jag garvar. Det är kul. Lisa när du ser mitt exklusiva val av sidlayout och att jag har tagit din istället för den ursnygga den gjorde, då kommer du också att skratta.
För den är  j ä v l a  f u c k i n g  k u l .

Ohej// MOATOABAJSPRUTT


pssst.
JAg tycker vi ska forsätta med denna lite mera serriösa ton som jag har påbjudit här. Det passar oss---

dssssst.

...





Killar är dumma.
Knäppa. Konstiga. Oförstårliga.
Idioter.
Ursäkta mitt vrede.

/M

(ingen rubrik)










dö.

Love is al we need?

Är det verkligen sant, att kärlek är allt vi behöver?
Eller är det egetligen tvärt om, att vi skulle klara oss så mycket bättre utan denna komplexa sak som jämt snurrar runt i våra hjärnor och gör oss helt knäppa?

Skulle vi inte klara oss bättre utan ångest-attacker, knäsvaghet och fjärilar i magen?
Okey, om vi gick miste om det, när vi haft det, klart vi skulle sakna det och vela ha det tillbaks, det är ju så vi fungerar.
Men damn vad jag önskar att jag aldrig hade upptäckt det, för hur mycket enklare skulle livet inte vara då?

Kärlek är problem för mig, och jag har väldigt liten tilltro att det någonsin kommer bli easy.

Jag ska vara en riktig bitter-fitta och säga att jag ärligt talat inte tror att det finns något som kan kallas lycklig kärlek.

Kanske för stunden, ett tag ,en dag eller en månad eller ett år.
Men alla kärlekshistorier slutar olyckligt.
Och lite tur är väl det, hur jävla olidligt lyckliga skulle inte alla vara annars?

// moe whit looove

Grey's for christmas.

Var inne på cdon.coms hemsida och kollade efter när säsong 3 av Grey's skulle släppas, tänkte att den kanske skulle släppas nu efter sommaren, men Neeej, den släpps inte förrenst 5/12!
Whats up whit that?
JAg som har gåt och Grey's-suktat hela sommaren och som veerkligen skulle behöva nått att önska mig just nu får snällt vänta till jul! Det är fanimej tre månader dit....nästan i alla fall...grrr vad sur jag blir.


            <------- vill haa



Dessutom, appropå detta med att jag behöver önska mig något, så har jag kommit på att det, åtrån, är meningen med livet.

Okej, kanske inte meningen med livet, liksom, riktigt meningen, för jag fattar ju att meningen med livet är att föröka sig och föra männskligheten framåt och helst under sin korta stund här på jorden bidra med så mycket som möjligt, etc, etc....
Men egetligen, det vi lever för, det måste ju vara åtrån?
JAg kom på det igår, jag stod i hallen och tänkte och plötsligt fick jag en "aha-upplevelse" (som jag har läst om i mams amelior och andra tönt-tidningar och alltid undrat vad fan dom menar med"aha")

Men, enyway, jag kom på att det måste ju vara hela grejjen med att vilja HA saker, som man lever för.
Man vill HA kärlek, en familj, ett bra jobb, grejjer av olika slag, man vill HA kunskaper (så man kan få ett bra jobb, och därifrån få pengar att köpa saker av)
Man går jämt och tänker på vad man i stunden vill ha, och vad man borde skaffa sig.

Gå in på viken radom blogg, kolla i viken tidning som helst eller bara tänk efter själv vad du önskar dig mest, så visst är det att ha saker?

Okej, nu kanske det är resongemanget inte riktigt blev vad jag ville få det till, det kanske är febern eller det faktum att jag inte har ätit ordentligt på en dag eller nåt annat sånt, men aja, ni kanske i alla fall fattar lite vad jag snackar om?

We are living in greed, exept it.

med ett ha-begär större än andras,
hälsningar moe.

Tappa tänder

Jag är femton år och har lösa tänder.

Detta är beyond konstigt, detta är riktigt weird, crazy, detta är ritkgt jävla knäppt.

VEM får lösa tänder vid femton år? Sånt här ska man för fan ha klarat av INNAN tonåren kommer, detta hör till lågstadiet och den tiden då man fortfarande trodde på tandmössen.

Lägg en mjöltand under kudden, och nästan morgon ska du see, fins en gåva under kudden, ett tu tre.
Eller hur sången nu gick, poängen är ändå att BARN som tappar tänder, inte...well, innerst inne är jag väl fortfarande snorunge men i alla fall.
Detta känns fel.

Dessutom misstänker jag att ingen kille med huvut rätt vill snoggla med nån som har tänder man kan vicka på med tungan.
Men sånt där kan man ju aldrig riktigt veta i förväg (right?)

PUSS FRÅN TANDTROLLEN MOE


Hej

Hej.
Jag är sjuk i dag.
Det är tråkigt.
Hejdå.





Nej jag bara skojjade, riktigt så tråkig och grå har jag inte blivit än, men jag är på väg att bli. Jag vill inte tjata eller nåt, but right now, lifes sucks.
Jag kollar tillbaks i arkivet på gamla inlägg och jag isnser hur mycket lyckligare jag var förut.
På något sätt känns det som om allt roligt i tilllvaron försvann mellan åttan och nian.
Barnsligheten försvan, barndommen försvann.
Jag är ingen snorunge längre (även om jag är ganska snorig idag), och jag sörjer det.

Jag vill bara hitta något som gör mig glad igen!

Vad som helst liksom,
En människa, ett djur, en sport eller ett teveprogram. En bok som jag inte kan lägga ifrån mig eller en novell jag inte kan sluta skriva på.
Something to keep me going.

Hela mitt liv så har jag varit INNE i saker, som när jag förstod böckernas lockelse och inte kunde sluta läsa, jag tror att jag tillockmed gick upp extra tidigt på mornarna för att hinna läsa lite innan skolan.

The Sims preioden, då jag tillockmed drömde om dom små annimerade gubbarna som gjorde precis vad man sa till dom.

Och Vänner-eran, våren då jag la ut ca. 2000 kronor på vänner boxar, och jag kommer precis ihåg känslan när man satt i sängen, med nåt gott och äta, helst hämtmat, en ny vännerbox att se och det där allt igenom lyckliga kännslan.

Och visst, allt detta jag räknat upp är töntigt och nördigt, I get it. Det är riktigt fjantigt att tycka att The Sims förgyller ens dag och att man hellre stannar hemma för att se en dokumentär om Jennifer Aniston än att parta med sina vänner.
Okey, sure.
But I was so much happier back then.
Jag behöver nåt nytt, nåt nördigt och knäppt och weird som ingen annan fattar och som jag riktigt kan njuta av.
Något som spelar roll.
Något att ägna en liten bit av mitt liv åt.

Godbajs/ moow

facebook

Facebook. I hate it.

det är dumt, irriternade och ångestframkallande.
Jag orkar inte.
Jag vill gå tillbaks till tiden då det var dagens roligaste stund att sitta framför msn och chatta med lisa och alice och skratta tills jag grät.
Jag vill gå tillbaks till tiden då jag serriöst brydde mig vad jag skulle ha på mig på skolstarten och jag trodde att om min klädsel var lyckad där, då skulle hela året bli bra.
Jag vill gå tillbaks till tiden då inte allt kändes så förutsägbart och då livets mening inte verkade vara att hitta nya friends på facebook-


// m


Tidigare inlägg Nyare inlägg