.berras blogg

Stod i korridoren ida, en gammal lärare jag hade i fyran/femman kom förbi, hon sa hej, jag nickade lite, en bit bort stod killen som jag för så länge sedan var ihop med, just på den tiden faktiskt, och som jag egetligen inte alls brydde mej om, och aldrig tänker på...men så plötsligt började jag minnas, för trots att det har gått fyra år så kommer jag fortfarande i håg hur jag och han sprang runt baracken och lekte james Bond, och jag kommer fortfarnade ihåg hur jag var Cinderella på skolavslutningen i fyran, och hur jag var så stolt för att just jag var henne... Vart tog tiden vägen? Hur kan jag komma ihåg sånt när jag inte kommer ihåg vad jag åt till frukost igår? Och varför fins så obetyfliga minnen fortfarnade kvar i min hjärna?
Eller är dom så obetydliga? '
Jag vette fan altså.