.berras blogg

Idag skulle vi skriva krönikor.
Det gick sämre än sämst.
Jag menar, det var inte skrivarglädjen det var fel på, det vara bara det att krönikan...blev så totaly fel.
Jag vet inte, jag brukar alltid kunna justera orden och meningarna så att det i alla fall nästan blir vad jag vill få det till, speciellt med en så pass öppen text som en krönika.
men herre jesus.
Det låste sig totalt, och jag tyckte att absolut allt var supercrap och allt blev formellt tråkigt och det lät som en uppsatts som skulle lämnas in i typ småskolan i Örsköldsvik  för sisådär sjuttiofem år sedan och skribenten hade försökt så till sitt yttersta att låta äldre än sina blått åtta år.
Jag döööör. Detta kommer ge mig sån otrolig ångest. Svenska ger mig ångest. Får jag inte MVG i slutbetyg i svenska, och det är ju svårt att få när det kommer stå ICKE GODKÄNNT! på NT, så fan kommer jag reta mig på det livet ut. Jag bara vet det.
Så shit vad jag måste skärpa mig imorrn.
Då ska jag skriva en helt ny krönika, om ett helt nytt ämne, på ett helt nytt sätt. Ibland är det helt enkelt bättre att börja om från scratch.

ångestladdade kyssar from miss Moe