sista dagen av min barndom

Hej bloggen.
Här sitter jag och är sjutton år.
För sista dagen i mitt liv någonsin.
Att jag alltid kommer vilja ha det jag inte har är ännu en gång bekräftat. Dagen jag räknat ned till i över 1000 dagar är i morgon, fast nu känns det mest vemodigt. Redan arton år och inget har jag gjort för världen. Vips är jag död!!!!
Fast å andra sidan. Vilket lidande det är att vara ung:
Så Härhärhär länge har jag längtat. Och i kilometer av exploderande frustrerande dagboksanteckningar. Att bara sluta längta nu helt plötsligt är ju ett hån mot Lisa 14 som håller på att dö.
Nä, nu skärper jag mig.
FRIHETEN HÄR KOMMER JAG!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback